Vimmerbyläsprojekt’s Blog

Hur kär får man bli?

november 5, 2009 · Kommentera

Hur kär får man bli? handlar om Catrin. Catrin och Frida som är de bästa vännerna. När Adam börjar i klassen ställs vänskapen på sin spets, för det är alltid så att Frida får de killar hon blir kär i och nu har hon bestämt sig för Adam. Vilket sätter Catrin i en knivig sits. Hon önskar att hon aldrig blivit kär. ”Om inte om vore, tänkte jag. Om inte om vore skulle jag bli kär i Adam. Hur kär som helst. Blossande, vanvettigt gnisterkär. Ursinnigt sprängförälskad. Men nu var ju om. Och bara själva tanken på att bli kär i Adam var totalförbjuden, straffbar, ohygglig och fruktansvärd. Ändå tänkte jag den. Ändå fladdrade kolibrin där inne. Trots att om var.”

Här finns det omöjliga valet mellan bästisen och kärleken. Här finns djupa familjekonflikter. Vuxna som sviker. Här finns ett fenomenalt skickligt porträtt av en konflikträdd pappa som duckar för alla problem. Här finns också de vuxnas konflikter, och under alltsammans det stora problemet att kunna säga som det är innan det är för sent.

Frågor att diskutera:

  • Är vänskap viktigare än kärlek?
  • Är det rätt att kräva av en kompis att inte bli kär i samma kille som man själv är kär i?
  • Kan man välja vem man blir kär i?

→ Lämna en kommentarKategorier: Uncategorized

Som jag vill vara

november 5, 2009 · 3 kommentarer

Som jag vill vara handlar om Jessica som går i nian.  Hon är kär i Arvid och det verkar som att turen ler åt hennes håll, för Arvid verkar faktiskt vara intresserad av Jessica med. De ska på samma fest och Jessica gör sig fin, ikväll kanske det händer. Ikväll kanske de blir ihop.
De går på festen, de dansar, de dricker och de har kul. De är nära varandra och slutligen går det upp till ett rum och de börjar hångla, de går vidare och slutligen har de sex. De tänker inte alls, de bara gör.

Dagen efter slår det Jessica att de inte hade skydd, men hur stora är oddsen att något ska hända. En gång liksom. En enda gång.

Dagarna går och Jessica slukas av skolarbete, Arvid, vännerna  och ja livet. Hon hinner inte tänka så mycket på att hon börjar må illa av olika lukter. Eller att hon känner lukter väldigt starkt. Eller att hennes illamående kommer på mornarna. Eller att mensen är sen. Riktigt sen. Till slut kan hon inte ignorera det – något stämmer inte. Så hon gravtestar sig och det visar positivt. Hon är gravid. Hon. Är. Gravid. Oj.
Hon är 16 år gammal och gravid, hennes kille är lika gammal och ingen av dem är redo för barn. Eller? Arvid är definitivt inte redo. Det tycker inte hans föräldrar heller. Inte Jessicas mamma, Siv, heller. Ingen. Men Jessica tvekar – ska inte det här vara ett val. Att välja om hon vill eller inte? Hennes beslut? Eller, hennes och Arvids beslut? Men hur mycket är det egentligen ett fritt val?

Frågor att diskutera:

  • Hur tycker du att omgivningen reagerar på Jessicas graviditet?
  • Tycker du att Jessica reagerar rätt?
  • Hur hade du reagerat om det hade varit din vän som blivit gravid?
  • Anser du att Jessica har ett fritt val?
  • Tycker du hon väljer rätt till slut?

→ 3 kommentarerKategorier: Uncategorized
Taggad:

Räcker det om jag älskar dig?

november 5, 2009 · Kommentera

Räcker det om jag älskar dig handlar om Fanny som börjar bli stor, vuxen. Än så länge lever hon med sin mamma, men hon planerar att flytta ihop med Johan, hennes kille som hon älskar över allt annat.

På ytan ser allt bra, men vad man inte ser är att Fannys mamma har ett hemligt kärleksförhållande med Explorer – den där flaskan som står i bokhyllan, bakom Frödings dikter. Hennes mamma tror inte att Fanny vet, kanske för att hon alltid är däckad när Fanny hittar henne hemma, utslagen, nerkissad och nerspydd.  
Tur att hon har Johan, men ibland känns det inte som att han finns där för henne – han känns frånvarande och inte alls lika glad över att flytta ihop som hon är. Men hon kanske bara inbillar sig. Ja. Eller? Och hennes bästa vän – som borde stötta henne i alla det här, vad har hon för intresse av Fannys och Johans relation? Varför drar hon sig tillbaka?
Det är mycket som svajar bakom den perfekta fasaden och när en del kraschar följer resten med.

Frågor att diskutera:

  • Är Finn ett stöd för Fanny eller gör han det svårare för henne?
  • Borde Fanny säga något till någon annan om hennes mammas missbruk?
  • Vilket av allt som händer Fanny tycker du är värst? Varför tycker du det?

→ Lämna en kommentarKategorier: Uncategorized
Taggad:

Bokdiskussioner på bloggen

november 5, 2009 · Kommentera

I februari kommer Katarina von Bredow till Vimmerby och ska ha författarbesök för årskurs 8. Inför varje författarbesök försöker klasserna att förbereda sig och i en klass har de redan börjat. De ska läsa Hur kär får man bli?, Räcker det om jag älskar dig och Som jag vill vara och sedan ska de diskutera boken de har läst här på bloggen. Jag ska skriva ett refereat och avsluta med frågor kring boken som eleverna ska diskutera kring.

→ Lämna en kommentarKategorier: Uncategorized

Parasit

oktober 25, 2009 · Kommentera

Idag har jag läst Parasit skriven av Scott Westerfeld och nu är den utläst. Även den är spännande och välskriven. Och rolig i språket och berättandet. Boken handlar om Cal, som är en slags vampyr, men i den här boken framställs inte vampyrer som någon slags högre stående moralisk person, utan som en slags biologisk varelse – en slags parasit. Här blir man smittad av en parasit och kroppen förvandlas. Vartannat kapitel får läsare även bekanta sig med olika slags parasiter som finns i världen. Rena fakta. Detta varvat med en spännande berättelse om vad som bubblar under New Yorks gator, om parper (som man kallar de personer som blivit smittade av ”vampyr”parasiten) och hur Cal försöker hitta den kvinna som smittade honom och hur han i sina efterforskningar möter Lace, en brud med skinn på näsan. Allt är väldigt trovärdigt och historien är på något vis både samtida och framtida. Lägg till spännande och vardaglig på en och samma gång. Helt klart läsvärd!

→ Lämna en kommentarKategorier: Uncategorized
Taggad:

Läsflow

oktober 24, 2009 · Kommentera

Jag har, sedan igår, läst ut Djävulens märke, Magnus Nordins senaste bok och Fatta eld, andra delen i Hungerspelen skriven av Suzanne Collins. Sicken läsning! Båda böckerna grep tag i mig nästan direkt och jag kan bara säga att de är sanslöst spännande.

Djävulens märke en slags nutidsrysare där häxprocesserna dyker upp i berättelsen på ett snyggt sätt. Samtidigt varvas högstadiet och livet i övrigt på ett väldigt spännande sätt. Läsaren får möta stök- & bökklassen 9C vars lärare, Hanna, är sjukskriven efter att ha fått ett sammanbrott i klassrummet. Nu anställs en vikarie, Malin Lärka, en amerikanska som har svensk släkt. Ingen har lyckats få ordning på 9C sedan Hannas sammanbrott, men Malin kommer in i klassrummet och ändrar ordningen helt. Hon får dem alla att prestera över sin förmåga, hon peppar dem och vill ge dem självförtroendet att våga tro på sin egen förmåga. Men Malin har en hemlig agenda och den enda som genomskådar henne är Ella, den tysta eleven som gång på gång hör en okänd röst inom sig. Det visar sig dock att Ella och Malin är mer sammanlänkande än Ella kan tro.

Fatta eld är som sagt fortsättningen på Hungerspelen och den är precis lika spännande som första boken. Nu har Katniss och Peeta överlevt Hungerspelen och de är hemma i Distrikt 12, där alla är glada över vinsten. Alla utom Gale som får agera Katniss ”kusin”, men som i själva verket älskar Katniss. Peeta har förstått att Katniss spelade ett strategiskt överlevnadsspel när hon låtsades vara förälskad i honom när de var spelare i Hungerspelen, något som publiken älskade. Peeta är ärlig med sina känslor, han älskar Katniss, men hennes känslor är inte tydliga, varken för henne, Gale eller Peeta. Vad Katniss inte har förstått är att hennes överlevnad och räddning av Peeta har givit näring åt Distrikten att revoltera och snart blir hennes öde hela nationens och hon blir en symbol för frihet och uppror – något som inte är helt fredligt. Regimen visar sin styrka, efter att ha pressat och hotat Katniss, genom att upprätta Hungerspelen igen och den här gången med segrare från de gamla spelen som deltagare. Åter igen står Katniss och Peeta mot varandra för att överleva, men den här gången är båda fast beslutna om att rädda den andre, till vilket pris som helst.

→ Lämna en kommentarKategorier: Uncategorized
Taggad:

Elevtext från skrivarkurs 21-22 okt, Astrid Lindgrens skola

oktober 23, 2009 · 1 kommentar

Jag ligger i en varm skön säng i ett mörkt rum. Det enda som hörs är mina droppande tårar, jag känner en varm hand mot min axel, det går inte att ta miste på vems hand det är. Jag vet inte varför jag egentligen gråter. Men det är mest av glädje och besvikelse. Jag är så besviken på mig själv att jag alltid måste dras tillbaka till det förflutna, att jag inte kan lämna det och gå vidare. Tillslut tar mina tårar slut och jag kollar upp möter en varm blick som går ända in i hjärtat. Den blicken gör mig så varm att jag börjar skaka , Det var en otrolig känsla, men varför känner jag så här när jag ska lämna personen bakom mig och gå vidare? Jag lägger mig ner och gråter igen bara för att jag inte är tillräckligt stark att vinna över min känsla och jag söker min tröst hos fel person. Men kärleken är något som man inte kan styra över.

Malin 9D

→ 1 kommentarKategorier: Uncategorized
Taggad: ,

Elevtext från skrivarkurs 19-20 okt, Vimarskolan

oktober 23, 2009 · 1 kommentar

Luften jag andas in är tung och marken jag ligger på är kall och hård. Jag slår upp mina ögon och möts av en halvmörk grotta. Varje rörelse ekar genom grottan, varje liten rörelse hörs flera gånger om. På grottans väggar glänser fukten som svart lack, från taket droppar vattendroppar ner som sakta fallande regn. Framför mig kan jag se ljusstripor som lyser in, men de lyser inte tillräckligt starkt för att jag ska kunna se bakåt. Det är det enda jag hinner se innan paniken sveper över mig. Vad gör jag här? Hur kom jag hit? Vem är jag? Frågorna löper genom mitt huvud, samtidigt som jag desperat letar efter svar. Men jag hittar inga svar. Det finns inga minnen, inga alls. Mina knän viker sig under mig och jag faller. Fast att fallet bara tar en sekund så känns det som flera minuter. Jag hör mina knän slå i marken och hur ljudet upprepas flera gånger om tills det tillslut dör ut. Den tunga fuktiga luften känns plöstligt tyngre och svårare att andas in. Plöstlig hörs ett rop. Det är nån som ropar nåt. Ett namn. Namnet upprepas gång på gång, det kommer närmare och närmare och det kommet från ljusstripornas håll. Jag vill skrika nåt till personen som ropar, men min röst sviker mig och paniken tar över. Den ropande personen har nu kommit fram till min del av grotan. Jag ser siluetten av en mäniska men han eller hon är fortfarande för långt bort för jag skulle kunna se om det är en tjej eller kille. Jag sitter fortfarande kvar på knä på marken fastfrusen. Den ropande personen har nu tystnat och börjat sakta gå fram mot mig. När personen går genom en ljusstripporma kan jag utskilda att det är en kille. Killen är nu inte långt från mig. jag kan lätt se hans ansikte, med perfekta drag och svettdroppar som sipprar ner från hans panna. Han tittar på mig och upprepar namnet som han har gåt runt och skrikit, men nu säger han det lugn och lättnad. Är det mig han letar efter? Mitt hjärta börjar att slå oregelbundna slag, men inte av panik, utan av glädje och lycka. Borde jag inte fyllas av panik om igen. Han kan ju va vad som helst, pedofil, mördare eller våldtäksman. Vad som helst. Men istället för panik så fylls jag av lättnad. Och i samma sekund som han sätter sig ner och omfamnar mig var det som om mörkret försvann. I samma sekund som han omfamnar mig visste jag vem jag var. 

Hanna 9A

→ 1 kommentarKategorier: Uncategorized
Taggad: ,

Tankekarta från skrivarkurs 21-22 okt, Astrid Lindgrens skola

oktober 22, 2009 · Kommentera

En av eleverna tog fasta på tipset som Mårten gav om att göra en tankekarta. Det här är Lizas i 9D

→ Lämna en kommentarKategorier: Uncategorized
Taggad:

Elevtext från skrivarkurs 21-22 okt, Astrid Lindgrens skola

oktober 22, 2009 · 1 kommentar

Jag sitter på en bänk mitt i den tomma stan. Det är helt mörkt, det finns inga stjärnor på himlen bara ljuset av en ensam gatlykta lyser på mig. Det finns inga människor kvar bara jag som är ledsen, idag fyllde jag 15 år men jag är ändå ledsen.
Idag berättade mina föräldrar mig, att de inte är mina föräldrar, att jag är adopterad. De tänkte nu är jag gammal nog att förstå det, varför min riktiga mamma inte kunde ta hand om mig. Hon var alkoholist.
Efter de hade berättat klart, sprang jag bort. De kommer inte att leta efter mig, de vet att jag vill vara ensam nu, att jag behöver tid att tänka.
Först är jag arg på mina föräldrar, att de inte har berättat det förr, men sen inser jag att de bara ville skydda mig. Sen är jag arg på min riktiga mamma som jag aldrig har lärt känna, för att hon var för svag att behålla mig, men sen förstår jag, att hon bara ville det bästa för mig.
Jag vet att jag skulle gå tillbaka hem, alltså väntar jag några minuter till och går sen hem, till min familj.

Nina 9C

→ 1 kommentarKategorier: Uncategorized
Taggad: ,