Informationssökning del 4, Internet

När du börjar söka information på internet bör du veta vad det är du letar efter. Internet tänker inte åt dig, utan ”gör” det du skriver att den ska göra. Om du söker efter ”lila tröja” kommer den inte att förstå vilken storlek du är ute efter, till exempel. Vissa sökmotorer, som tex Goolge, föreslår ofta stavningsrättelser om du har stavat fel, eftersom någon har programmerat den till det, men den tänker inte själv. Därför är det viktigt för dig som letar efter information att veta vad du letar efter, men kanske främst, vad du inte letar efter.

Var ska man börja söka?
Man ska alltid börja med sidor som man vet är seriösa.
Exempel Ne.se (uppslagsverket Nationalencyklopedien på nätet), Länkskafferiet (här finns länkar till relevanta skolämnen) som finns på Skolverkets hemsida. Det här är sidor som är granskade och som granskas hela tiden. Det sitter folk och arbetar med de här sidorna och informationen som finns där ska vara granskad och seriös.

Efter det kan man kolla i tidningar efter artiklar som handlar om det ämnet du arbetar med. Här i Vimmerby har kommunens bibliotek och därmed du som bor i kommunen tillgång till de här databaserna. Här kan du, när du sitter på stora biblioteket eller i skolan, söka i databaserna och hitta information.

Här efter kan du börja söka i sökmotorer, såsom Goolge. Ett tips är att du lär dig hur en sökmotor på Internet fungerar så du kan förstå hur den arbetar. Du kan även söka efter Tv-klipp, intervjuer med mera på Youtube.
Kom ihåg att läsa och titta med kritiska ögon! Det är väldigt lätt att förvränga tv-klipp med trickfilmning, något du ska få se mer av i nästa inlägg.

Informationssökning del 3, Boken

En bok innehåller förutom textmängden andra uppgifter som kan vara bra för dig att kunna: ISBN nummer, copyright, tryckår, utgivningsår, illustratör, titelsida, baksidestext.

På bokryggen: överst står författarens efternamn därefter hans/hennes förnamn eller första bokstaven i förnamnet. Därefter står bokens titel och längst ner på bokryggen står bokens ämnesbokstav= bokens signum.

ISBN nummer: Alla böcker har ett specifikt ISBN nummer. Numret står oftast på baksidan eller på titelbladets insida. Numret trycks i varje bok och består av 10 siffror som uppdelas i 4 grupper och anger språk/land, förlag, titel, kontrollsiffra.

91-7024-620-3

91 – Land       7024 – förlag           620 –  titel                3 – kontrollsiffra

 Sverige   Bra Böcker Nationalencyklopedin

© Copyright: På titelbladets insida står det alltid angivet copyright som betyder

upphovsrätt. Copyrightsymbolen = ett litet c i en ring, symbolisera skyddet för upphovsmannen/författaren.

Tryckår/utgivningsår: Det år när boken ges ut. Detta skall du alltid ange i dina källor.

Förlag och ort: Detta finner du också på titelbladets insida eller på bokens framsida och detta måste du också ange i dina källor.

Illustratör/tecknare: På titelbladets insida kan du också finna bokens illustratör d.v.s. den person som har gjort bokens bilder.

Baksidestexten: På bokens baksida finns ofta en baksidestext som berättar något om boken. OBS! Denna text är förlagets egen beskrivning eller reklamtext för boken och inte en recension av boken.

Det finns olika typer av böcker

Uppslagsböcker: En uppslagsbok består ofta av flera böcker, flera delar eller band som är uppställda i alfabetisk ordning. En uppslagsbok kan handla om allting. Här kan du få en översiktsinformation om ditt ämne.

Fackuppslagsverk: Fackuppslagsverk är böcker som handlar om något speciellt ämne t ex djur, ”Jordens djur” är ett sådant uppslagsverk i 17 delar. ”Bonniers världshistoria”, 21 band i kronologisk ordning (tidsordning) från vår förhistoria till dagens historia är ett historiskt uppslagsverk. Fackuppslagsverk är sällan alfabetiskt ordnade utan du måste använda register, finns oftast sist i boken, eller innehållsförteckning i bokens början.

Faktabok: I en faktabok får du mer ingående information om ett visst ämne. Oftast är författaren specialist i sitt ämne och vill lära ut sina kunskaper. Sök i bokens register (vanligtvis längst bak) eller i innehållsförteckningen (vanligast längst fram).

Årsböcker: ”NärVarHur” och ”Faktakalendern” på hylla Bd är årsböcker. Årsböcker kan vara bra om du söker information om en händelse ett visst år, men också fakta om länder och sportresultat.

Skönlitteratur: Skönlitteratur kan också vara en källa, t.ex. ge en beskrivning av olika länder och kulturer. Skönlitteratur är alltid märkt med bokstaven H. Det finns olika underavdelningar inom skönlitteratur. Böcker som tillhör samma underavdelning står tillsammans i hyllan.

De olika underavdelningarna inom skönlitteratur är:

Hcf – böcker för lågstadiet

Hcg – böcker för mellanstadiet

Hc,u och Hce,u – böcker för högstadiet

Hc och Hce – böcker för vuxna

Hc.03 – Poesi

He – engelsk skönlitteratur

©2004 Gunnesboskolan, Lunds kommun

Informationssökning del 2, Biblioteket

När du söker information är det smartast att börja söka i biblioteket. Där finns granskad information och fakta samlad och en tänkande google nämligen bibliotekarien som kan hjälpa dig formulera fram vad du vill hitta och att hitta det.
Behöver du söka fakta om ett ämne är det lämpligt att börja i faktahyllorna. Varje ämne har ett eget signum, vilka biblitoekarierna kan, oftast utantill, men som kanske inte du har lagt på minnet. Vill du impa på en bibliotekarie, eller bara kunna själv så finns här en förteckning över hur böckerna är indelade. Att man delar in böcker på det här sättet har att göra med enkelhet. Det blir enklare att hitta böcker/information om man lägger in dem i olika ämnen och därmed på olika hyllor.

Bibliotekets böcker är ämnesindelade så här:

A	Bok- och biblioteksväsen bokhistoria, skriftens historia
B	Allmänt och blandat uppslagsböcker, årsböcker, UFO
C	Religion olika religioner, kristendom, islam, hinduism, myter och gudar
D	Filosofi och psykologi. drömmar, hur vi tänker och känner, barn- och tonårstid
E	Uppfostran och undervisning (för lärare), pedagogik
F	Språkvetenskap ordböcker, språklexikon, namnlexikon
G	Litteraturvetenskap litteraturhistoria, författare
H	Skönlitteratur berättelser, barn- och ungdomsböcker, romaner, noveller, diktsamlingar, teaterpjäser
I	Konst, Musik, Teater och Film arkitektur, konstböcker, konstnärer, modets historia, kompositörer, musikinstrument, filmböcker
J	Arkeologi forntiden, stenåldern, bronsåldern, fornfynd, utgrävningar
K	Historia förr i tiden, allmän historia, svensk historia, andra världskriget, nutidshistoria, kulturhistoria, barn förr i tiden, flaggor
L	Biografi med genealog kända personer, släkthistoria, vårt kungahus
M	Etnografi och etnologi högtider, julen, påsken, seder, traditioner, folktro, olika folkslag, samer, zigenare
N	Geografi länder, lokalhistoria, upptäcktsfärder, kartor
O	Samhälls- och Rättsvetenskap politik, svensk politik, internationella frågor, FN, EU, lagar, polis, kriminalitet, invandrare, flyktingar, droger, missbruk, alkohol, narkotika, tobak, statistik
P	Teknik, Industri och Kommunikationer uppfinningar, energi, elektricitet, bilar, tåg, båtar, flyg, rymdfart, datorer
Q	Ekonomi hem, hushåll, konsumentupplysning, mat, kokböcker lantbruk, husdjur, fiske, frimärken
R	Idrott, Lek och Spel sport, fotboll, ishockey, gåtor, trolleri
S	Militärväsen vapen, vapenhistoria
T	Matematik siffror, hur man räknade förr
U	Naturvetenskap astronomi, rymden, jorden, fysik, kemi, experiment, berg och stenar, dinosaurier, biologi, ekologi, växter, djur, miljö
V	Medicin kroppen, hälsa, sjukdomar, sex och samlevnad
X	Musikalier noter, sångböcker

Informationssökning, del 1 – Checklista innan du söker

När man som elev får en sökuppgift bör man innan man rusar mot datorn och Google sätta sig ner och fundera över några punkter. Man ska fundera över vad det är man söker efter. När man har formulerat det för sig själv, ska man börja fundera över hur man kan hitta det man söker. När man funderar på hur kan man göra en stor del av förarbetet redan innan man springer iväg till biblioteket och/eller datorn. Den här ”checklistan” kommer alla elever som jag har informationssökningskurs att få av mig:

Ta reda på fakta om ditt ämne, en checklista

Namn:
Klass:

Steg 1
Mitt ämne är:
Det här vill jag veta om mitt ämne (ställ frågor):
Här kan jag hitta information om mitt ämne (böcker, artiklar, bilder, kartor, intervjuer):
På de här faktahyllorna i biblioteket kan jag hitta information om mitt ämne:
När jag söker på internet använder jag mig av de här sökorden:
Jag har hittat information om mitt ämne i följande uppslagsverk:

Steg 2
Jag har hittat information om mitt ämne i följande fackböcker:
Jag kan hitta information om mitt ämne i skönlitterära böcker (romaner):
Jag har hittat artiklar om mitt ämne i de här tidningarna:
Jag har hittat information om mitt ämne med hjälp av sökmotorer på Internet. OBS! skriv adress på länken
Jag har hittat bilder, filmer eller ljud om mitt ämne
Jag har hittat följande information om mitt ämne: intervju, studiebesök
Jag vill granska och reflektera över min informationssökning:

Steg 3
Vilka källor passade min uppgift bäst?
Vilka källor har varit lättast att förstå och använda?
Vad var bra och vad var svårt när jag sökte information?
Vad vill jag lära mig mer om informationssökning inför nästa tema?

Informationssökning, bibliotekariens kompetens

När man läser till bibliotekarie läser man egentligen Bibliotek- och Informationsvetenskap, vilket är väldigt talande för vad vi lär oss, tycker jag. Man utbildar sig i bibliotekskunskap – alltså hur man ordnar, klassificerar, katalogiserar – organiserar helt enkelt – ett bibliotek, men man utbildar sig även i informationsvetenskap – alltså vad är information, hur kan den se ut och var finner man den. Sedan ska man även vara vass på att kunna artbestämma den, det vill säga, att kunna se om den är pålitlig och relevant. Nu kanske någon rynkar på näsan och ifrågasätter varför man ska läsa både bibliotekskunskap och informationskunskap och det här är egentligen en fråga man kan diskutera länge, men kort sagt så kan jag svara så här – för att information och bibliotek går hand i hand. På samma vis som Internet är en förlängning av biblioteket som en fast plats och bibliotekarien egentligen är en tänkande Google. Det finns egentligen ingen motsättning mellan bibliotek och internet eller för all del, information och bibliotek. De går ihop och är egentligen samma sak, men med olika skepnader.

Fighting spirit

Igår tog jag mig an Markus Zusaks bok Fighting spirit som är en fristående fortsättning på Knockout som jag skrev om för ett tag sedan. Återigen får läsaren möta bröderna Wolfe, Ruben som är den äldre och Cameron som är den yngre (ett år yngre än Ruben). Den här gången har deras pappa blivit arbetslös på grund av en arbetsolycka och det sliter hårt på familjens ekonomi, men främst på pappans stolthet, något pojkarna ser tydligt. De ser även hur deras storasyster Sarah mår dåligt och lever destruktivt och en dag i skolan, när förnedringen har slagit rekord, kommer en kille fram till Ruben och talar illa om Sarah. Något Ruben inte tolererar utan slår killen sönder och samman. Inte helt okej, men ryktet sprids och snart får bröderna Wolfe ett erbjudande om att boxas. I ring. Med riktiga motståndare. Ruben är den självklare boxaren, men Cameron visar sig vara den riktige fightern.

Den här boken är fin, precis som Knockout, och främst är den rättfram och rolig. Camerons berättarröst är rak och ärlig, men han har en skön självdistans som gör att läsaren verkligen gillar honom, trots hans egna framställning som en loser. Bröderna Wolfe växer i läsarens ögon och de visar att brödraskap kan vara bland det finaste och viktigaste som finns.

Elevtext

Här kommer en ny elevtext, trevlig läsning!

Skratt är ljudet som hörs genom kvällens mörka timma. Ljudet av falska skratt, äkta skratt och fylleskratt jagar mig genom natten. Jag vill inte skratta eller le. Jag vill inte veta eller se, höra eller tänka.

Mobilen piper i min hand. Jag har inte släppt den ur mitt grepp sen en timme tillbaka. Jag har heller inte läst dina sms sen en halvtimme tillbaka, för det skulle va som att sprida salt i såren du gav mig. Och jag vet redan vad det står. Du har skrivit samma mening med samma tomma ord till mig i snart  en trekvart.

”Förlåt men jag var tvungen, ledsen, men försök förstå”

Det gör ont i mig av bara tanken på att dina tomma villar i min hand. Jag vill verkligen att dina ord ska betyda nåt men det finns ingen mening i dom.

Du plågar mig långsamt, men jag vägrar att va svag. Jag ska inte ge dig några tårar eller känslor, jag ska inte ge dig nåt. Jag ska va lika tom som dina ord, för du har tagit allt jag har.

Vi är två tomma personer som drog ut allt ur oss själva, och lämnade inget kvar. Du tog mina känslor och jag tog dina ord. Vi förvandlade det som en gång vart betydelsefullt till något meningslöst, till något tomt.

Skratt följer allas natt, medans tomheten följer vår.

Hanna 9A, Vimarskolan

Informationssökning

Just nu sitter jag med planeringen av informationssökningslektionen som jag ska hålla om några veckor för några klasser i år 7 och 8. Det är väldigt kul och jag letar mycket material på youtube. När allt är samlat har jag tänkt lägga upp det här på bloggen, både länkar, klipp och upplägg. Har du tips får du dela mig dig i kommentarsfältet.

Törst

Nu har jag plöjt igenom ännu en vampyrbok, Törst skriven av Richelle Mead och ja, den är helt okej även den. Det är både tacksamt att skriva vampyrböcker för unga vuxna, men även rätt otacksamt eftersom Twilightserien på sätt och vis har stulit definitionsrätten och riskerar att bestämma vad som är ”riktiga” vampyrböcker. I vilket fall som helst så tycker jag att Törst håller måttet, liksom även Parasit skriven av Scott Westerfeld och Vampyrens märke skriven av P.C och Kristen Cast gör. De handlar alla om vampyrer, absolut och en del är lika Edward och hans familj vad gäller i hur vampyrerna beskrivs, vilka egenskaper de har och hur deras historia egentligen ser ut. Men det är också den enda likheten. I varje bok finns det helt egna egenskaper för varje vampyrsort, helt egna fiender och helt egna hot som måste avvärjas. Så varje vampyrbok bör läsas som en egen bok för den vampyrbitne läsaren. Vi är ett par stycken.

Törst handlar om Lissa och Rose som har ett speciellt band mellan sig. Lissa är en moroi – en vampyr -  och Rose är hennes blivande beskyddare – en halvvampyr, men främst är de varandras bästa vänner. Sedan de båda överlevde en hemsk bilolycka som tog hela Lissas familj har deras band stärkts och Lissas magiska förmågor blivit starkare och starkare. Men, Lissas förmågor är också hennes förbannelse och Rose främsta prioritet är att skydda Lissa mot alla hot, även om de är från henne själv. Det leder dem bland annat på flykt från deras internatskola och på jakt efter en dold sanning, en sanning som är större än de själva kan förstå från början. Frågan är bara vilket pris de måste betala för att sanningen ska hållas gömd och om det verkligen är vad de egentligen vill…

Den här boken är spännande, rolig och främst erbjuder den läsare en stor dos vänskap, en dos igenkänning, en stor dos kärlek och passion och självklart en hel del spänning.

Hur kär får man bli?

Hur kär får man bli? handlar om Catrin. Catrin och Frida som är de bästa vännerna. När Adam börjar i klassen ställs vänskapen på sin spets, för det är alltid så att Frida får de killar hon blir kär i och nu har hon bestämt sig för Adam. Vilket sätter Catrin i en knivig sits. Hon önskar att hon aldrig blivit kär. ”Om inte om vore, tänkte jag. Om inte om vore skulle jag bli kär i Adam. Hur kär som helst. Blossande, vanvettigt gnisterkär. Ursinnigt sprängförälskad. Men nu var ju om. Och bara själva tanken på att bli kär i Adam var totalförbjuden, straffbar, ohygglig och fruktansvärd. Ändå tänkte jag den. Ändå fladdrade kolibrin där inne. Trots att om var.”

Här finns det omöjliga valet mellan bästisen och kärleken. Här finns djupa familjekonflikter. Vuxna som sviker. Här finns ett fenomenalt skickligt porträtt av en konflikträdd pappa som duckar för alla problem. Här finns också de vuxnas konflikter, och under alltsammans det stora problemet att kunna säga som det är innan det är för sent.

Frågor att diskutera:

• Är vänskap viktigare än kärlek?
• Är det rätt att kräva av en kompis att inte bli kär i samma kille som man själv är kär i?
• Kan man välja vem man blir kär i?